Grundläggande guide för datahantering: Vilka är dina data?

Känn igen dina data!

Varje student har en mängd data och material i olika format, till exempel föreläsningsanteckningar sparade på en bärbar dator eller seminarieuppsatser lagrade på universitetets nätverksdisk.

Det är bra att vara medveten om de data som uppstår i samband med studierna och att notera att de också kan vara till nytta i ett senare skede av studierna. Till exempel kan du använda dig av källförteckningen du byggt upp för seminarieuppsatsen på nytt när du skriver kandidatavhandlingen.

Alla studenter hanterar forskningsdata när de skriver sin avhandling, och ibland tidigare.

Enligt den allmänna definitionen är forskningsdata allt material som behövs för att bekräfta och upprepa forskningsresultat, samt allt annat material som kan vara användbart för andra.

Forskningsdata kan bland annat omfatta följande:
•    fysiskt eller digitalt källmaterial som används i forskning (t.ex. olika arkivmaterial)
•    data som genererats under en studie (t.ex. mätresultat)
•    data som samlats in med olika metoder (enkäter, intervjuer, mätningar, utvärderingar, avbildningsmetoder osv.)
•    organiserade samlingar
•    kodning, katalogisering, strukturering och kommentarer på olika nivåer
•    olika versioner av analyserade data
•    fysiska och elektroniska laboratoriedagböcker
•    källkoder och program.

Exempel på data som kan användas i avhandlingar och studier

Exempel på forskningsdata som används inom ditt område hittar du till exempel i avhandlingarna som finns i Helsingfors universitets öppna publikationsarkiv.

Exempel på forskningsdata som använts i pro gradu-avhandlingar och magisteravhandlingar:

Saavutettavuusseloste